27 jan Vilken bandypropaganda på Sävstaås!

I kväll hemmamatch mot Västerås SK. Det är inte länge sen vi fick uppleva den fantastiska kvartsfinalserien förra säsongen då vi bröt ner dem med 3-2 i matcher. Sköna minnen. Men det var då och nu är nu. Och vilken match vi fick uppleva ikväll. Jisses vad folk det kommer att komma till Sävstaås när Coronaeländet är över. Fängslande bandy.

Giffarna börjar matchen ikväll med en enorm energi i offensiven. Två hörnor precis i inledningen och Västerås tog sig knappt över mittlinjen första fem minuterna. Det var chans på chans hela tiden. En fantastisk prestation av Patrik Nilsson, bl a, som hämtade boll på egen planhalva och åkte slalom innan han serverade Mickelsson framför mål som inte lyckades komma åt bollen. Det fanns inte mycket att anmärka på i giffarnas spel där i början av matchen. Bara en liten detalj. Det måste göras mål! För vad händer annars? Jo, mål i baken. I tionde minuten, helt ologiskt och på Västerås första chans, sätter Robin Andersson 0-1. Bollnäs fortsätter dock att nöta på och hålla tryck och får till slut utdelning i 21:a minuten när Helavouri sätter dit en hörna. Dock så blir glädjen kortvarig när Västerås, ganska enkelt, får tråckla in 1-2 genom Stefan Kröller. Och ännu mindre roligt blir det när Emil Juhlén, efter en omställning, gör 1-3. Stor uppförsbacke helt plötsligt efter en så positiv inledning på matchen. Sammantaget så känns inte 1-3 som rättvist efter första halvleken. Giffarna borde ha gjort ett par, tre mål till. Samtidigt, den positiva offensiven till trots, så ter det sig som att vi blir lite lättlästa och sårbara när Västerås ställer om. Målen kändes enkla.

Andra halvlek inleds med ett väldigt fokuserat Bollnäs. Jakten har börjat. Och det är enormt skönt när Helavouri, återigen, sätter dit den. Han driver fram med fart och skjuter från distans när VSK-försvaret är aningen passivt. Bollnäs offensiv är nu strukturerad, lite mer genomtänkt, och de säljer sig inte lika billigt i defensiven. Västerås känner sig tvungna att ta en timeout som dessvärre betalar sig direkt när Joel Engström gör 2-4. Men Bollnäs struntar i det och replikerar direkt när, ja vi har upplevt detta så många gånger, Hellmyrs slår en lyra extremt anpassad för att Mickelsson med finess sträcker fram sin klubba och 3-4 är ett faktum. Rackarns vad snyggt!! Bollnäs får ny energi till sin jakt och i 70:e minuten kan Patrik Nilsson panga in 4-4 på frislag. Så skönt och så rättvist! Äntligen ikapp! Matchen blir alltmer Hawaiibetonad och lagen skapar chanser hela tiden. För att återfå lite struktur och fokus tar Giffarna en taktiskt timeout med ca 10 minuter kvar.Lagen ser ut att säkra poängen men vad händer! Ett olyckligt bolltapp i farligt läge ger Robin Andersson möjlighet att lyfta in 4-5 i minut 91 vilket då känns enormt tungt och orättvist. Men det är inte slut utan i sista sekunden hittar domaren Bergman en straff till Bollnäs. Undertecknad kan inte uttala sig om huruvida domslutet är korrekt eller inte. Jag kan dock konstatera att giffarna inte behöver be om ursäkt för lite medstuds. Det känns som vi samlat ihop till det. Och Mickelsson sätter dit straffen utan pardon med matchens sista skott.

Sammantaget var detta en väldigt bra och underhållande match i högt tempo där båda lagen bjöd till. Det finns många att plussa ikväll. Jag nämner tre stycken. Helavouris två första mål väldigt viktiga. Mickelssons båda pytsar i oerhört viktiga lägen. Och Flodstam. Som han sliter över hela planen och med rejäl fart under rören. En mittfältsjätte i vardande. Förresten, jag nämner en till. Per Hellmyrs. Kommentarer överflödiga.

Tack bästa Bollnäs GIF för underhållningen!
Nu tar vi sats för AIK borta fredag kväll.

Roger Henningsson