3-3 i Vänersborg

Det börjar dra ihop sig i en jämn elitserie, de allra flesta lag är med i någon form av placeringskamp. Dagensmatch var inget undantag, både Bollnäs och Vänersborg vill åt fjärde platsen. Förutsättningar för en intensiv och jämna match.

Den första halvleken är fart rik men utan speciellt många farliga målchanser, innehavet av boll var något lite övervägande Bollnäs. Det tar hela 30 minuter innan första bollen hamnar i maskorna, andra målet kom bara några minuter efteråt Berlin framspelad av Hellmyrs.
Första halvlek speglas annars av bra skridskoåkning, men bra försvarsspel i kombination av att inget av lagen gjorde några misstag. Gjorde den mål fattig, men utan att för den skull vara tråkig.

Det vi saknade i första fick vi mer av i andra. Det var spänning, dramatik, farliga målchanser och tända spelare. Redan efter någon minut så prickskjuter Hellmyrs in vårt andra mål på passning av Törnberg. Sex minuter senare så blir Hellmyrs två målskytt, denna gång på hörna.
Vi spelade därefter mycket bra, med många spelare involverade i spelet. Strax innan 2-3 målet så har Björklund en farlig chans där bollen studsar några centimeter från mål innan Vänersborgsförsvaret lyckas att freda sitt mål.

Efter Vänersborgs time out så tar de som sagt lite mer plats och skapar också chanser varav en går i mål till 2-3. Därefter kommer ett antal sekvenser som jag önskat jag förstår mer av. Även om det är rejält laddade lag på planen så hamnar tre av våra spelare på botbänken men bara en från Vänersborg. Utvisningar var det nog allihop, men ”nivån” på domsluten förstod inte jag riktigt.

Ett vilt krigande Vänersborg, dessutom med ett par spelare mer på banan. Ja då är det inte lätt att freda sig, och i 90 minuten så får Hedqvist på en kalas träff som resulterar i 3-3.
Vänersborg får ett mål bortdömt efter det, såg ut som om de slog bollen ur Aihonens handske.

Ett par timmar efter slutsignalen så är man ändå rätt nöjd, vi spelar bra bandy och att plocka poäng borta mot Vänersborg är bra. Men man vill alltid ha mer, och det får vi se till att ta i slutspelet.
Vi hade stora problem att utse kvällenslirare, men tillresta supporters (ca 20 stycken) enades tillslut att Erik Stoor skulle få det. Han spelade med stort självförtroende och jobbade bra över hela banan.

 

/Klas ”Boråsarn” Ström