Bollnäs återtog initiativet, efter nervpärs

En match som länge såg ut att bli en dag på jobbet, där Bollnäs såg ut att kunna ta en komfortabel seger blev till slut en dramatisk kamp mot klockan och ett begynnande magsår. 

Strax över noll grader. Bara 1815 i publiken. Vindstilla, perfekta utomhusförhållanden.

Bra start, Mickelsson sätter en vänsterhörna redan efter dryga fem minuter.

2-0 efter ett riktigt snyggt anfall, Bella hittar Ville med en genomskärare, som i sin tur hittar med en cross in till Patrik Nilsson framför mål. Publiken skanderar ”Patrik Nilsson går på vatten”… Fast i ärlighetens namn så tyckte nog undertecknad att det var förarbetet som förtjänade elogen.

Hammarby svarar med mål på sin första hörna. Joakim Johansson. 2-1 efter 19 minuter.

Första 20 är det egentligen bara Bollnäs, men Bajen får energi och spelar in sig efter reduceringen. Man börjar även skapa en del framåt. Bland annat ett par vänsterhörnor (Det var på en sådan som Bajen reducerade). Matchen står och väger mellan två lag som tar ut varandra och prioriterar defensiven.

Fem minuter in i andra jobbar Bollnäs fram ett frislag i högerläger knappt trettio meter ut. Petningen går till Nilsson som får drömträff och mördar in bollen i nättaket bakom Hedberg.

I det här skedet av matchen har Bollnäs genom Mickelsson ett par riktigt vassa chanser att stänga butiken, men lyckas inte få något med sig. Istället, med 20 minuter kvar på matchuret anfaller Hammarby genom Per Einarsson på Bollnäs högerflank. Einarsson lyfter in en boll i straffområdet, och vem är inte där om Kalle Spjuth, som ånyo reducerar tillställningen.

Med 78 minuter spelade så tar Bollnäs en time-out, för att försöka vända matchbilden, som allt mer präglas av oskärpa och passivitet hos hemmalaget och gäster som fått upp vittring. Bollnäs styr upp det lite grand, men initiativet lämnas kvar åt gästerna i grön-vitt. Inte förrän Hammarby tar sin time-out med bara minuter kvar på klockan, så vänder Bollnäs initiativet och lyckas hålla fast bollen i längre perioder. Hellmyrs håller boll förtjänstfullt och får med sig lite frislag. Ändå är Hammarbys hail Mary-bollar in i straffområdet hela tiden ett hot under slutminuterna.

I dagens match var det inte någon spelare som riktigt utmärkte sig. Berlin hade bättre klipp i skäret igen, och Patrik Nilssons frislagskanon var väl det som fastnade starkast på näthinnan. Och offerviljan i defensiven mot slutet. Hela laget gjorde i stort en bra defensiv laginsats, men gladbandy var inget som erbjöds denna måndagsafton. Spännande värre blev det ändå. Nu ser jag fram emot en natts skön sömn, efter att först tagit något för magsyran. Hua!

Tommi Karppanen