27 okt Bollnäs – Vänersborg 6-2

Seriepremiär, hemma mot Vänersborg. 2052 i publiken och god stämning på läktaren. Bollnäs kommer ut och ställer skåpet direkt, med en högintensiv bandy där man bjuder på ett varierat och finurligt kombinationsspel. Bollnäs behöver sju och en halv minut för att spräcka målnollan. EP inleder med en riktigt hård hörnkanon i nättaket. 2-0 knappt tio minuter senare var en läckerhet. Riku Hämäläinen hittar fram till Denis Sadakov med en ispassning på djupet. Helt ren med Kimmo Kyllönen kan Sadakov finta ner Vänersborgskeepern och sprätta in bollen bakom honom.

39 Denis Sadakov rundar målvakten sätter 2-0.
Foto Kolsmyr

3-0 Kommer efter en något rörig situation där ett Bollnäsanfall ser ut att ha runnit ut i sanden. Lite oväntat hamnar bollen hos Rasmus Skarps tidigare varit med och drivit upp bollen, men han har ryggen mot målet. Han vänder snabbt på stället och avlossar en hygglig kanon rätt upp i nättaket. Så långt i matchen har Bollnäs haft i princip allt.

Efter 3-0-målet, och att Riku Hämäläinen dragit på sig en tia för fasthållning, så stagnerar spelet. Lite förväntat, med tanke på det furiösa tempot man drivit upp i matchinledningen. Under utvisningen hinner gästerna reducera till 3-1 genom Kalle Lempinen, som snyggt, men kanske lite enkelt kan vagga sig fram till ett avslut från nära håll. Sista kvarten av halvleken bjuder sedan inte på överdrivet hög underhållning. Gästerna börjar få ihop sina linjer, och Bollnäs mattas av något.

Andra halvlek börjar ungefär som den första slutar. Bollnäs känns lite krampaktigt, Riku Hämäläinen drar på sig sin andra fasthållningsutvisning och Vänersborg tar för sig mer i matchen. Bland annat skapar man en del hörnor, men Bollnäs håller tätt. Tränare Törnberg ser sig nödgad att begära en time-out efter en timmes spel, utan någon omedelbar effekt som följd. Matchen hettar till efter att Jens Wiik åker på en billig utvisning i 69 minuten. Det, och publikens missnöje med domartrions beslut i några situationer i anslutning till utvisningen verkar tända hemmalaget igen.

Efter en vänsterhörna från Sadakov i 74:e minuten, som fastnat i täcket, håller sig Oskar Westh framme och petar in returen. Inte så jättesnyggt, men viktigt!

Detta får hemmalaget att släppa ner axlarna och spelar ut. Nu hittar man varandra igen. Variationen ökar och underhållningsvärdet på bandyn når höga höjder igen. Man borde nog kunnat gått ifrån mer än man till slut gjorde, men det blev gärna ett pass för mycket, eller lite för elegant och osjälviskt ibland. Ändå kryper man ifrån i protokollet.

5-1 är en delikatess. Rasmus Skarps viker in i banan och får med sig bevakning, samtidigt som Erik Pettersson smyger in i luckan bakom. Rasmus lägger en perfekt passning i djupled, som EP sen från nära håll sprätter över Kyllönen. 6-1 styr Linus Westh in nån enstaka meter från öppet mål, efter att Bollnäs brutit ett uppspel och Hans Andersson vickat ut till vänster och serverat in mackan till en helt ren Linus.

I matchens slutskede kan Vänersborg putsa siffrorna till 6-2 efter att man fått två chanser att avsluta, innan Hugo Sjöling kan raka in bollen i en tillspillogiven Bollnäsbur.

Som sagt. En match med 2 ansikten. Bollnäs klart bättre och segern var odiskutabel. Stundvis bjöd man på bländande spel och högt tempo över hela banan. I matchens mittskede var man mindre intensiva och kreativiteten sjönk. Ändå spelade man stabilt och Vänersborg kändes aldrig riktigt nära att hota om poängen. Både festblåsa och blåställ i samma match således.

Jag avstår att utse någon enskild hemmaspelare som matchavgörande, men Riku Hämäläinens intensitet, Sadakovs hårda arbete i defensiven och elegans vid 2-0, islossningen för Skarps och såklart EP’s spets gnistrade kanske lite extra. Samtidigt vill jag slå ett slag för Joel Wigren. En spelare som sällan gör det spektakulära, men antalet misstag han står för under en hel säsong måste kunna räknas på ena handens fingrar. Stabil kille! Nyttig!

Eftersom vi har en full premiäromgång vill jag också kasta ett getöga på de övriga matcherna, där en del saker förvånade.

Västerås besegrar planenligt Motala, men man får slita rätt länge för sin 5-2-seger. Att Broberg skulle knäppa Hammarby hemma, kommer inte heller som en större chock, men 8 mål är ändå respektingivande. SAIK fick kämpa för 2 poäng mot Rättvik! Den såg man inte komma. Inte heller att Edsbyn bara fick 3-2 hemma mot Frillesås.  Även om poängen hamnade där man tippat dem, så var det i många stycken tajtare än förväntat. Allra tajtast var det ändå i Vetlanda, som på hemmaplan ”bara” klarade ett kryss mot Gripen. Ett Gripen som förresten kommer att bli en obehaglig överraskning för många lag i vinter, tror jag.

En utskåpning bjöd kvällen också på. Villa Lidköping fullkomligt förintade Sirius på hemmaplan med 11-1. En hemmaseger för cupvinnarna förvånar inte ett dugg, men siffrorna gör det. Sirius som så här långt bjudit på fint spel och tippats högt i serien kammar hem -10 i målskillnad. Nog trodde åtminstone jag, att Sirius skulle vara lite närmare att utmana.

Redan på tisdag har vi nästa hemmamatch, när Hammarby kommer på besök. Väl mötta då.

Tommi Karppanen