Mästaren Patrik Nilsson 4 mål i afton! Foto Kolsmyr

Bollnäs – Vetlanda 7-3

Hemmalaget var numret för stort i en match som på förhand såg ut att bli en jämn och tät kraftmätning.

Matchen börjar i ett ursinnigt tempo, och mest ursinniga är Bollnäs, som innan Patrik Nilsson skriver in sig i matchprotokollet redan haft flera avslut (däribland ett tidigare skott från Nilsson).

Nästa mål tillfaller Vetlanda, efter att Joakim Andersson blivit sådär omöjligt fri, praktiskt taget ensam på Bollnäs planhalva med Erik Persson i hemmaburen. Sannolikt missade man där en offsidefälla, och ja, hade han missat där, så hade han nog fått böta till klubbkassan.

2-1 Anton Dahlberg serverar en helt fri Patrik Nilsson, som på väg in i straffområdet blir hårt uppvaktad, men ändå klarar att sätta bollen från kortdistans. Om målet uteblivit så luktade det straff (något som Bollnäs inte tilldelats under hela säsongen 2020/2021).

3-1 var ett läckert bandymål. Per Hellmyrs får för ovanlighetens skull agera mottagare på en sån där passning med kirurgisk precision, denna gång från Wigren. Myran får dribbla och trolla en hel del för att skapa sig det minsta till skottläge, men överlistar Boman i Vetlandakassen.

Vetlanda ger inte slaget förlorat utan reducerar på en högerhörna med tio minuter kvar av halvleken. Pontus Blomberg exekutör som förste skytt.

Historien upprepar sig. 4-2 kommer efter att Myran fungerat i sin ordinarie roll som framspelare och hittar Patrik Nilsson med en, förlåt, uuuuutsööökt genomstickare.

Gästerna är ofina nog att också upprepa sig. Tämligen omedelbart efter Nilssons andra mål, sätter Jocke Andersson 4-3.

Ändå, med bara sekunder kvar av halvleken hinner Christian Mickelsson, på assist från Oskar Westh ge Bollnäs den där sköna 2-målsledningen till 5-3. Och det kändes helt rättvist. Bollnäs var det lag som skapade klart mest, och Vetlanda gjorde mål på ungefär de chanser man hade.

8 mål i första halvlek. Skulle det bli ett nytt målkalas med Vetlanda inblandat?

Nej.

Andra halvlek blev lite av en transportsträcka. Bollnäs kontrollerade skeendena, och höll bollen mycket inom laget, värderade och anföll när luckorna fanns. Vetlanda fick inte så mycket fler vassa chanser än de hörnor man skapade och ju längre matchen led, desto mer stressade och korta blev bollinnehaven.

Bollnäs gled ifrån till 7-3 efter en riktig hörnkanon (på Bollnäs, tror jag, enda vänsterhörna i matchen), och efter att Hellmyrs (på utkast) kraftfullt avancerar och skapar sig utrymme för att pricka in sitt andra för kvällen. Faktum var att Bollnäs var närmare ett 8:e mål än Vetlanda en reducering, för innan matchen tar slut får till slut Bollnäs den där straffen, som vi så väntat på. Istället för att bli femmålsskytt nöjer sig Patrik Nilsson med att skjuta rätt så högt över ribban.  Så vi får fortsätta att vänta på första straffmålet.

Ändå, en mycket stabil och trevlig bandymatch, och den lilla 8-mannaklacken, som bjudits in av styrelsen, då Flames firar 25 år som supporterförening, förde faktiskt riktigt bra med liv, och gav tillställningen lite av den inramning med sång och ramsor som saknats så länge. Laget uppskattade gesten och tackade av den lilla klacken efter match.

Tommi Karppanen