Enkel seger mot Vänersborg

Det var en första halvlek. Den lilla publiken (1231 pers) frös. Och den slutade 0-0. 

Egentligen hade det räckt där, åtminstone beträffande första halvlek, men jag tänker ändå skriva ner några snabba intryck. Gästerna, som på förhand såg ut att kunna bli ett tufft motstånd var för kvällen en besvikelse. Man skapade nästan inga farligheter alls, förutom en del hörnor, varav bara en blev riktigt farlig. Över lag var offensiven trubbig för bägge lagen i första halvlek, men Bollnäs var det klart starkare laget och det lag som skapade mest i en annars ganska seg första halva. Hemmalaget fick även ett mål bortdömt i första halvlek. Hur bedömningen från team Hillerius gick till vet jag inte, men istället för mål, eller som brukligt frislag till försvarande lag, tilldelades Bollnäs istället en hörna?

Till andra halvlek verkade Bollnäs ha snackat ihop sig bättre, för man kommer ut, får bättre tempo i matchen, och anfallen blir tyngre och vassare, men det knyter sig som vanligt sista biten…??…Tills Berlin hittar Hellmyrs som elegant dansar in från höger hörnflagga, skickar Vänersborgsförsvarare till korvkön och elegant sprätter in ledningsmålet.

Sen blev det ketchupeffekten av alltihop. Helavuori sätter tvåan, snyggt framspelad, återigen av Bella. Bollnäs som haft, jag vet inte hur många resultatlösa hörnor, sätter helt plötsligt två stycken i rad, på lika många minuter (Björklund och Westh). Slutligen får Koivuniemi äntligen protokollföras som målskytt för första gången i elitserien, då han med en hård straff fastställer slutsiffrorna 5-0.

Patrik Aihonen fick också han en tidig julklapp, då han fick hålla nollan för första gången i stora sammanhang. Där kan även hela Bollnäs försvarslinje ta åt sig en skvätt av äran.

Nu önskar vi en god jul, och ser fram emot ett spännande annandagsderby, där vi bandyentusiaster hoppas att kommuninnevånarna tar sig man ur huse och tar sig upp och hejar på sitt allt stabilare lag.

Tommi Karppanen