Småsur förlust i kylan

Bollnäs hämtade upp 0-2 och vände 2-4 till 5-4, men lyckades inte knyta ihop säcken och ger Hammarby en kanske lite väl enkel tvåpoängare på Sävstaås.

Bollnäs hämtade upp 0-2 och vände 2-4 till 5-4, men lyckades inte knyta ihop säcken och ger Hammarby en kanske lite väl enkel tvåpoängare på Sävstaås.

Efteråt har jag svårt att sätta fingret på matchen. Den saknade liksom en tydlig karaktär. Hur det lyckades bli 11 mål känns efteråt helt orimligt. Matchen kändes mer av karaktären 3-3, än 5-6.

Första halvlek gick huvudsakligen i ett ganska högt tempo, men präglades stundvis av individuella misstag, missförstånd, och perioder som gick i stå.

Hammarby började bäst och tog en välförtjänt 0-2-ledning. Bollnäs som inte kändes lika påkopplade som man gjort innan landslagsuppehållet, behövde detta som väckarklocka och man bröt tillbaka till 2-2, innan Hammarby lyckades peta in en ledningsboll innan halvtid.

Andra halvlek var om möjligt ännu mer av samma vara som första. Bägge lagen bjuder varandra på det mesta som leder till mål. Hammarby går ifrån igen till en tvåmålsledning, innan hemmalaget vaknar till. Nu har Bollnäs en riktigt fin period, och man bryter tillbaka och går upp i ledning, men sen faller man in i synderna från tidigare i matchen.

Jag vet inte vad min analys är värd, men jag fick känslan att Bollnäs sålde sig billigt ikväll. Glöden fanns inte riktigt där, mer än stundvis. Sålunda var gästerna värdiga vinnare, som ändå var hungrigare sett till de 94 minuter man spelade.

Direkt avgörande blev Hammarbys hörnskytte. De sätter två av sina åtta hörnor. Bollnäs har tio hörnor, och lyckas bara göra mål på en retur efter hörnan. Föresten första gången undertecknad kan dra sig till minnes att Bollnäs lyckats förvalta en bjudhörna på hemmaplan. En annan tunga på vågen var Bajens Ilja Grachev som det ständigt hände saker runt.

På pluskontot för hemmalaget, där Patrik Nilsson för ovanlighetens skull missade att notera sig själv i målprotokollet, så klev Christian Mickelsson (alias Plan B) fram och nätade två gånger. Undertecknad tyckte sig också kunna notera att Hellmyrs visade fler av sina kvalitéer efter en välbehövlig vila under landslagsuppehållet. Till bäste spelare i Bollnäs utsågs Jesper Larsson. Det var väl de tre, samt möjligen Samuli Helavuori och Joel Wigren (2 ass och 10 minuter på botbänken) som lämnade några bestående minnesbilder.

Nu hoppas undertecknad att Bollnäs kan glömma kvällens halvdana jobb och spotta upp sig till söndag och jämna ut poängen mot Hammarby. Det ska ett heltänt Bollnäs klara, även på Zinkensdamm.

/ Tommi Karppanen