Stabil seger mot Vänersborg

Bollnäs studsade tillbaka efter poängtappet mot Åby Tjureda senast. Segersiffrorna skrevs till 7-0, efter 2-0 i halvtid.

Kvällens match kändes som om den startade i något lägre tempo än man vant sig vid i SBB-arena. Lagen bytte lite farliga lägen, men bägge målvakterna fredade sina burar inledningsvis. Så när Rasmus Skarps, genom en riktig kanon på halvdistans från höger, ger Bollnäs ledningen, så kändes det i alla fall som om det gått betydligt längre tid än tio och en halv minut. Efter det, bara knappa en minuten senare, bryter sig EP in centralt och får med sig en straff. Rasmus Skarps kliver fram till punkten och när tolv minuter gått kommer 2-0 upp på tavlan.

Vänersborg tar en tidig time-out, men får inte grepp på Bollnäs som större delen har ett mördande övertag av bollinnehav och chanser. Några fler mål får man dock inte till. Under de sista tio minuterna av halvleken känns det som hemmalaget tappar lite fokus, och gästerna spelar upp sig ordentligt. Bland annat får man med sig 5 hörnor under sista tian. Men Vänersborg, som ifjol var ett av seriens vassaste lag på hörnor (och innan matchen tar slut har 12! hörnor) lyckas inte i spelformen. Jag minns i skrivande stund egentligen bara en hörna som kändes riktigt farlig.

Andra halvlek startar som sagt med hemmaledning, 2-0.

I andra går Bollnäs ut med en högre växel, och är nära mål i sitt första anfall efter avslag, men Sadakov kommer för nära Kyllönen för att få till avslutet.

Bollnäs som inte hade en stark hörnsäsong i fjol, men startat desto bättre i år, kan genom en fin träff från Anton Dahlberg gå ifrån till 3-0 när matchen börjar gå mot timmen. Bollnäs håller greppet i matchen

Sen mellan matchminut 64 och 67. 3 mål på 4 minuter. 4-0, EP avslutar iskallt i friläge, som uppkommit efter att Johan Törnberg rusat perfekt på en hörna, och startar en kontring, hittar Marcus Persson som spelar in till EP som på kraft rundar sista försvarare och ensam med Kyllönen inte gör något misstag. Matchens mål i min bok.

Erik (EP) Pettersson bryter minuten senare fram på högersida och hittar en passning igenom straffområdet till en fristående Linus Westh, som bara har att hålla fram klubban för att noteras för sitt första av två.

Linus Westh, som inte har lust att vänta, bryter nån minut senare en högerhörna och får obevakad åka igenom hela straffområdet innan han iskallt kan avsluta från vänster.

I 74 minuten ordnar Linus också fram Bollnäs andra straff, som Skarps sätter till 7-0 för att fullborda sin trojka.

Efter detta känns det som Bollnäs väljer att bevaka ledningen, och man anfaller mer sporadiskt. Ändå är man närmare ytterligare mål än att Vänersborg ska kunna tröstmåla. I slutet av matchen får Anton Hallberg lite matchtid. Under tiden han är på isen är han nyttig i det defensiva spelet, men är också nära att vid minst ett tillfälle få nätkänning. Inte så många minuter klockade, men ett positivt och energiskt framträdande.

Trots 7-0 så var det mycket av en blåställsmatch. Förutom några korta glimtar av storspel, så fann jag inte att någon lyste starkare i kollektivet. Såklart ska Erik Persson, som håller nollan, premieras, men i ärlighetens namn så ställdes han inte på så väldigt hårda prov. Stor, säker och stabil. På det hela taget så drog kollektivet jämnt, och när det behövdes så glimmade stjärnorna till. Försvarsspelet var för kvällen mycket stabilt och man kunde hålla sig från botbänken.

Och plus sju mål, räckte precis för att gå om Sirius i tabelltoppen =)

TK