24 jan Tydlig seger mot Vänersborg
Det blev en tydlig seger ikväll för giffarna hemma i SBB-arena. Men det var också en kväll då vi påmindes om att bandy inte är allt. Giffarna spelade i sorgbindlar för att hedra den trogna supporter som inte längre finns med oss.
Det fanns ett tydligt allvar i SBB-arena ikväll. Och det var starkt att se och uppleva hur även Bollnäs Flames hedrade sin vän genom en tyst minut när matchen precis hade inletts. Det gör fruktansvärt ont i hjärtat när en så ung människa så tidigt lämnar livet. Och vi känner med alla anhöriga och nära vänner. Vi får aldrig underskatta vår betydelse i att vara medmänniska. Våga fråga. Våga störa. Våga se. Hjälp finns att få. Och inom idrotten och supporterkulturen så finns en stark gemenskap som är viktigt att värna om och vårda, i all synnerhet när livets allvar blir tydligt.
Så till matchen. Bollnäs kom ut väldigt starka och energifyllda ikväll. Redan innan 5 minuter var spelade så hade man ryckt åt sig en 2-0 ledning. Först 1-0 i den fjärde minuten när Erik Pettersson ganska ensam långt ut till höger hittar Denis Sadakov med ett inspel, ett sånt där inspel framför mål som Denis aldrig missar. Och det dröjde inte mer än dryga minuten innan Erik Pettersson får yta, kommer med hyfsad fart, och drar till med ett skott precis utanför straffområdet till vänster, 2-0, ett sånt läge som Erik aldrig missar. När tio minuter hade spelats skulle Bollnäs kunna ha haft en 4-0-ledning. Minst. Vänersborgs tydliga gameplan var att säkra hemåt med hela laget. Man försvarar sig lågt och drar ner tempot. Och man gör det oerhört bra. Det som giffarna tenderade att göra, när deras stora anstormning i början av halvleken lagt sig en aning, var att gå i Vänersborgs fälla. När man inte riktigt lyckades luckra upp, gå runt, flippa över, så tappade man bolltempo. Och matchen blev lite som Vänersborg nog ville. Och Vänersborg fick också en rätt ologisk reducering i mitten av halvleken när en gammal bekant, Saku Hämäläinen, styrde in 2-1. Tyvärr missade domarna en rätt tydlig hög klubba på Saku där. Men så kan det vara. Mot slutet av halvleken fick Bollnäs, äntligen, lite ytterligare utdelning när först Anton Dahlberg dunkade in en hörna och sen firma Petterson/Sadakov gjorde exakt lika som vid första målet, fast med inspel från andra kanten. Ni vet ett sånt där inspel framför mål som Denis aldrig missar. Ledning i paus med 4-1 var hur rättvist som helst och siffror i underkant.
Bollnäs börjar andra halvlek starkt och kan i den 53:e minuten öka på sin ledning till 5-1. Det är Tatu Ässämäki som fångar upp bollen i straffområdet och hittar en glipa mellan benen på sin landsman i Vänersborgsmålet, Kyllönen. Känslan där och då var att nu rinner det iväg. Men så blev det inte riktigt. Vänersborg fortsatte med sin plan i att spela passivt och tillbakadraget. Men alla vet att de har några snabbskrinnare som ibland kan ge sig ut på lite åkningar när yta ges. Så blev det i den 70:e minuten då bollen, efter en rajd av Hugo Sjöling, hamnade hos en gammal bekant, Juho Liukkonen, som med sin klubba reducerade till 5-2. Vänersborg får energi av målet och försöker efter detta kliva upp i banan lite mer. Men så i minut 82 så kommer Anton Dahlberg med fart på högerkanten, går runt, och hittar Erik Pettersson som ungefär vid straffpunkten möter passningen och trycker otagbart in 6-2. Då var det väl avgjort. Tänkte man. Men Vänersborg sprattlar till. 6-3 på hörna i den 85:e minuten. Skottet från en gammal bekant (igen!), denna gång Mikko Lukkarila. Och två minuter senare får Alfred Rustas, alldeles för ostörd, ta sig fram till ett prima skottläge och ytterligare reducera till 6-4. Visst kunna man ana en liten oro i maggropen, men närmare än så kom inte Vänersborg och det blev aldrig riktigt farligt eller oroligt. Bollnäs skapade istället några hörnor på slutet där den sista, med ett fruktansvärt hårt skott av Rasmus Skarps, fastställde slutresultatet till 7-4.
Segern ikväll var odiskutabel och Bollnäs var klart bättre än Vänersborg. Segern borde varit större. Med facit i hand så var det viktigt med den tidiga 2-0-ledningen. För Vänersborg är luriga, och direkt farliga, om de hänger med i målprotokollet och på så sätt får energi att agera med sina snabba omställningar. Men eftersom Bollnäs höll ett tydligt avstånd i målprotokollet tvingade man Vänersborg att mot slutet kliva upp vilket gav en och annan blotta. Och med något bättre fokus i vissa situationer i defensiven, så hade vi inte släppt in 4 mål ikväll.
Rolig match att titta på var det och känslan är att Bollnäs är tydligt på uppgång. Ny match väntar redan på måndag kväll borta mot Sandviken.
Roger Henningsson
