01 mar Hans Andersson lägger skridskorna på hyllan

Hur har beslutet växt fram att du väljer att avsluta din karriär som bandyspelare?

-Det beslutet tog jag för ganska länge sedan, att det här skulle vara sista säsongen. Men ändå så vill man ju känna sig för lite. Men beslutet grundar sig på att man har familj och barn som blir större och större och som man vill lägga tid på. Bandyn tar ju mycket av ens tid under åtta-nio månader av året. Även fast jag har haft det bra och kunnat vara hemma mycket under försäsongen och tränat på dagarna så är det ändå en lång vinter där man vill kunna lägga tid på barnen som har sina aktiviteter också. Att vara delaktig där.

Var det under den här säsongen du bestämde dig för att sluta, eller bestämde du dig redan när du kom till Bollnäs för tre säsonger sedan att det skulle vara ditt sista kontrakt?

-Nej, jag visste väl när jag skrev ett treårskontrakt att det skulle kunna vara mitt sista kontrakt när man är i den ålder man är. Men kroppen känns ju bra och allt sånt där så hade det varit en idrott där vi höll på under dagtid och var hemma ganska mycket så hade det varit en annan sak.

Om vi tittar tillbaka lite, och börjar i nutid. Hur ser du på den här senaste säsongen som precis tagit slut för Bollnäs?

-Otroligt tråkigt avslut där vi inte alls är nöjda. Vi hade en målbild om att vi skulle gå längre och det var en otrolig tomhet efter den sista matchen. Det sög, om man ska säga det rätt ut.

Hur ser du på slutspelet. Vad är det som du känner att ni inte fick till riktigt?

-Vi möter ett tight och bra Edsbyn och då gäller det att vara tillräckligt kliniska och bra för att komma igenom det och det är i offensiven som vi skulle ha skapat mer på dem än vad vi gjorde. Det är det som grämer mig mest. För det är offensiven man brinner för. Man brinner inte för att så och bara försvara sig utan man vill ju prestera något framåt och det är ju det både vår publik och vi tycker är roligast. Så det är det som grämer en mest, att vi inte lyckades med det.

Ja vi har ju sett under säsongen att när ni väl fick träff var det en otroligt bra offensiv i laget.

-Ja det finns mycket offensiv kvalitet men vi samarbetade inte tillräckligt bra.

Dina tre år i Bollnäs då. Hur skulle du summera den tiden? Det började med kval för att hänga kvar i Elitserien och slutade med två år med slutspel.

-Ja om man ska se rent sportsligt så är det ju en succé. Jag visste ju när jag skrev på för Bollnäs vilken situation de befann sig i. Både ekonomiskt och med en jätteung trupp med många nya yngre spelare. Men jag såg ändå när jag pratade med Spinnars och Bagarn att det kunde bli någonting bra och att det skulle vara roligt att vara med på den resan. Jag kände att Bollnäs är en väldigt häftig bandystad och det skulle vara häftigt att göra någonting bra där. Det skulle vara värt väldigt mycket. Och det har man märkt att det har varit ett sjukt tryck där, med semifinalen som bäst. Sedan spelade det ju också in i mitt beslut att det skulle bli en hall i Bollnäs. Där vi är idag hade vi absolut inte varit om inte hallen kommit på plats.

Ja det är ju kul att publiken verkligen har hittat till hallen också. Att hallen fått en positiv effekt på publiktillströmningen.

-Ja det var väl också en av anledningarna till att man skrev på för att börja spela med ärkerivalen egentligen, att det finns ett otroligt sug där. Om vi gör det bra kommer vi att få spela inför väldigt mycket folk. Det är väldigt roligt det. Att få glida in på isen och så är det två tusen, och fler ändå, på läktaren. Och jag hade unnat föreningen och staden att vi hade tagit det längre den här säsongen.

Om vi backar tillbaka ännu mer och ser över hela din karriär. Hur många säsonger blev det totalt på elitnivå?

-Jag har faktiskt ingen aning. Det var i slutet av 90-talet någon gång. Jag minns inte vilket år jag gjorde min första elitseriematch, men jag skulle gissa att det var 1998 eller någonting kanske? (Enligt nätet gjorde Hasse sin första säsong 98-99 och har alltså gjort 26 säsonger på högsta nivå. Reds.anm.).

Jag fick lite statistik inför intervjun. Du har spelat 642 matcher, varav 93 i Bollnäs. 139 mål och 385 assist och totalt 102 matcher i landslaget.

-OK! Ja landslagsmatcherna hade jag koll på men inte det andra.

Nu är det ju så tätt inpå att du har slutat, men vad är dina starkaste minnen från din långa karriär?

-Alla minnen med alla lagkamrater. Sedan har jag ju varit med och vunnit ganska mycket och alla guld kommer jag väl inte ihåg sådär, men det är några stycken som sticker ut. Det blev tre VM-guld, men det kan jag också gräma mig lite över, för där skulle vi ha haft fler tycker jag. Så pass bra var vi. Men det som sticker ut så är det väl första SM-guldet. Sedan känns det ju väldigt konstigt att säga det till bollnäsare, men guldet 2017 sticker ut. Inte bara för att det var Bollnäs i final utan även för att vi hade börjat en ny resa med en fantastisk tränare där vi fick ihop det riktigt bra. Vi var en riktig outsider det året eftersom vi åkte ut i kvartsfinal året innan och så tog vi SM-guld. Och jag själv var kanske på toppen av min karriär då också. Jag var väldigt bra den säsongen. Annars är det ju… även fast man varit med om allt det här så är det inte gulden som sticker ut utan det är resan tillsammans med laget. Alla minnen man skapar tillsammans som grupp. Det är ju lika nu med Bollnäs. Vi lyckades inte vinna någonting men jag har skapat mig vänner och minnen för hela livet och en kärlek till det.

Hur ser framtiden ut nu då? Jag hör maskinerna från fabriken i bakgrunden nu när vi pratar. Är det jobbet och familjen som ska få din fokus nu?

-Ja det är jobb och familj nu. Sedan har jag funderat mycket på om jag ska kasta mig in i tränarbranschen. Men till att börja med ska jag lägga tiden på barnen. Vara med dem när de spelar sina poolspel och vara tränare där. Det är det jag vill ägna mig åt till att börja med. Sedan har jag många idéer om hur jag skulle vilja se en bandymatch spelas, men det får komma sedan någon gång kanske.

Men du kan i alla fall tänka dig en fortsatt framtid inom bandyn på något vis?

-Ja, jag tycker det är så pass roligt och jag tycker att jag kan så pass mycket bandy så någon gång kommer jag säkert att kasta mig in i det men just nu ska det vara skönt med lite tid att bara vara. Att kunna planera en helg eller en dag utan att behöva ta hänsyn till träningar.

Ja, jag misstänker att det blir en omställning det också. Att inte ha livet inrutat efter träningar och matcher längre.

-Ja det kanske blir helt galet det här, att man tappar sig själv liksom. Men jag hoppas inte det. Jag har varit inställd på det här under en längre period, att jag ska sluta, så jag borde vara förberedd på det kan jag tycka.

Ja och det måste väl också kännas bra. Att du själv kan välja att sluta. Att det inte är en skada eller något som gör att du tvingas lägga av mot din vilja.

-Det är jätteskönt att inget tvingar mig att sluta. Jag kan avsluta på mina premisser medan jag fortfarande har en hög nivå.

Då får vi tacka så mycket för din långa karriär och framför allt för din tid i Bollnäs!

-Ja jag är otroligt tacksam att jag hoppade på det här tåget. Att jag inte la skridskorna på hyllan då, för då hade jag nog ångrat mig. Eller att jag gick till en annan klubb. Jag är väldigt nöjd över att jag gick till Bollnäs och jag har haft det väldigt roligt här.

Ja har du någon hälsning till supportrarna?

-Jag tycker att de är bandyns svar på Black Army. Det är ett sådant tryck på dem om man jämför med många andra. Jag brukar säga att i Byn är det lite mer skönsång medan i Bollnäs är det tryck liksom. Det är fantastiskt. Jag har haft två fantastiska klackar bakom mig hela livet. Det är jag tacksam för.

Ja det där kan man ju vara lite avundsjuk på själv, som jobbar på ett kontor. Man har ju inte 2000 personer som står och skriker och jublar åt en när man kommer till jobbet direkt.

-Nej, jag sa det till grabbarna inför sista matchen här när jag tackade för mig och berättade hur jag kände. Jag sa att, se till att njuta! Det står 2000 på läktaren i snitt och alla 2000 vill ju egentligen byta plats med er och vara den som åker ut på isen. Det är en ynnest. Passa på att njuta för det är inte många som får göra det här.

Elitgruppen kommenterar Hans tid i föreningen så här:

-Vi är otroligt tacksamma att Hans varit en del av starten på vår resa som klubb att vara starka över tid. Hans är en av landets bästa bandyspelare och även på sidan av planen har han varit en fantastisk person till alla inom klubben! Tack för allt du bidragit med nr 6!

Anders Gårdestig