Utan flyt mot SAIK 2-3

Inga drömförutsättningar för bandy, när Bollnäs GIF tar emot Sandvikens AIK, kanske värst förutsättningar för publiken. -15 grader och Sävstaås insvept i en arom av ”Au de’ sopstank” från fjärrvärmeverket. 744 personer trotsade de yttre förutsättningarna. Kanske för att se Patrik Nilsson tillbaka i spel. Tyvärr skulle det storskyttens återkomst räcka denna kväll.

1-0 Christian Mickelsson efter en delikat flipp från Anders Spinnars i Bollnäs första anfall. Misstänkt offside där, men inga protester alls. Matchen var 34 sekunder gammal. Trots en oroväckande mängd felpass från Bollnäs sida så har Sandviken svårt att hota initialt. Gästernas anfall känns jäktade och man söker avgörande spel och missar att utnyttja andravågen.

1-1 Erik Säfström ett snyggt placerat skott i Aihonens bortre hörn, någon centimeter innanför stolpen. Efter en mycket snygg vickning i fel riktning (utåt i banan) av Edlund. Grym blick där.

1-2 Erik Säfström är sedan den som på hörna lägger fram bollen till Daniel Berlin som skoningslöst smäller in bollen perfekt i hålet ovanför Aihonens vänstra axel. Tack för kaffet Bella lixom!

Det blir också halvtidssiffror, som nog ganska väl speglar matchen. Tempot var inte superhögt och bägge lagen starka i defensiven.

Andra halvleks inledning bjuder på heta känslor och spelare som hamnar i luven på varandra. Detta mynnar ut i utvisningar för bägge lagen. Som SAIK har bäst flyt i och kan göra 1-3. Det målet kändes varken logiskt eller rättvist, då Bollnäs varit det lag som skapat det mesta så långt i halvleken.

2-3 Spinnars, på hörna. (Hellmyrs). I 84 minuten. Detta leder till en ganska vild jakt i slutet för att nå en kvittering, men bollen studsar inte Bollnäs väg denna kväll.

Sett till matchen i sin helhet, som saknade lite i lättspelad is, fart och finlir, så tycker jag nog att Bollnäs hade gjort sig förtjänta av en poäng den här kvällen, men rättvisa och sport, ja, det vet vi ju alla hör inte precis ihop.

Tommi Karppanen